Den 1 november 2026 träder ett nytt finansieringsvillkor i kraft för alla energiprojekt som söker EU-stöd. Solparker, vindkraftverk och batterilager som använder växelriktare eller power conversion systems från leverantörer i högriskländer förlorar då rätten till stöd från Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden och andra EU-instrument. Den 4 maj 2026 bekräftade kommissionen att riktlinjen även omfattar batterilager. Just utvidgningen är ny, och därför har frågan diskuterats brett i svensk fackpress.
Vad bedömningen pekar på
EU-kommissionens riskanalys pekar på tre konkreta scenarier: manipulation av produktionsparametrar, avbrott i kraftproduktionen, och obehörig åtkomst till driftdata som i förlängningen kan möjliggöra fjärravstängning av delar av nätet. Bedömningen bygger på material från flera medlemsstater, både öppna källor och klassificerat underlag.
Regelverket är inget förbud mot enskilda tillverkare och ingen handelspolitisk åtgärd, utan ett finansieringsvillkor. Projektägare måste kunna redovisa vem som har handen på styrlogiken när tusentals batterilager och växelriktare delar samma nät.
Var attackytan sitter
En modern växelriktare är en uppkopplad dator med fjärråtkomst. Ett batterilager med power conversion system är samma sak, fast med förmåga att både ta emot och mata in effekt. Den dubbelriktade strömmen ger en bredare attackyta än vanlig solproduktion.
Den första försvarslinjen ligger inte i hårdvaran. Den ligger i vem som äger dispatchlogiken, vem som signerar mjukvaruuppdateringarna och var den styrande trafiken går. Litauen var först ut i Europa 2024 med nationell lagstiftning, och sedan dess har frågan flyttats upp på EU-nivå. Från maj 2026 har unionen en samordnad linje, och kraven skärps ytterligare från april 2027.
Vår modell. Operatör, inte återförsäljare
Sourceful äger och driftar batterilager bakom kundens elmätare. Modellen är ett operativt åtagande, inte en finansieringslösning paketerad med serviceavtal. Vi tar ansvar för hela kedjan från batteriet på fastigheten till buden mot Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader.
I praktiken betyder det att vi väljer hårdvaran, driver Zap Gateway som lokalt kontrollager mellan batteriet och omvärlden, ansvarar för all mjukvara i systemet, har avtalet med balansansvarig och lämnar buden mot stödtjänstmarknaderna. Säkerhetsansvaret ligger i flera led på vår sida av avtalet.
För fastighetsägaren syns värdet där det ska synas. På elnätsfakturan som kapad effekttopp, och som månatlig intäkt från stödtjänster. Utan att samtidigt ärva risken för en växelriktare med oklara fjärruppdateringar från en jurisdiktion utanför EU.
Var värdet ligger
Vår plattform är inte låst till en enda hårdvarutillverkare. Skulle en specifik komponent hamna utanför EU:s framtida krav kan vi byta den i en befintlig anläggning utan att driften eller intäkterna avbryts.
Värdet i ett batterilager ligger inte i cellerna. Det ligger i hur de styrs, och styrningen är vår.
Vad det innebär för EU-finansierade projekt
För kommersiella aktörer som söker EU-stöd eller EIB-finansiering blir efterlevnadskontrollen ett operativt krav från den 1 november 2026. Den som driver projekt i egen regi behöver kunna dokumentera hela leverantörskedjan, ha rutiner för säkerhetsuppdateringar och visa att den styrande kommunikationen kommer från godkända jurisdiktioner. Från april 2027 skärps kraven ytterligare.
För enskilda fastighetsägare blir det ett växande administrativt åtagande. För oss är det rutin i den driftsmiljö vi redan byggt.
Sammanfattning
EU:s skärpning är mer en marknadssignal än en politisk händelse. Batterilager är på väg att bli kritisk infrastruktur i samma utsträckning som transmissionsnätet, och kraven på styrning, transparens och leverantörskontroll följer efter.
Sourceful är den nordiska operatör som tar det ansvaret. Mjukvaran, dispatchlogiken, integrationen mot stödtjänstmarknaderna och säkerhetsarkitekturen runt batteriet driver vi själva. Hårdvaran är en komponent i en helhet vi äger.
